5. Arbetsmiljö med hälsan i fokus

En arbetsplats som har hälsan i fokus leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Det är en angelägenhet för såväl arbetsgivare som anställda. Det ökar också arbetsplatsens attraktivitet. För att skapa goda arbetsförhållanden och minska riskerna för ohälsa och olycksfall måste alla medverka. Samverkansmetoden är en grund för allas delaktighet.

I detta utbildningsmoment för chefer och skyddsombud är det hälsofrämjande och förebyggande arbetet centralt. I det löpande arbetsmiljöarbetet finns också andra viktiga delperspektiv som är av stor betydelse att ha kunskap om. Det handlar om arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering, psykosocial och fysisk arbetsmiljö, arbetsskador och tillbud samt riskbruk och beroenden.

Momentet innehåller dessa avsnitt
5.1 Hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete
5.2 Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering
5.3 Psykosocial och fysisk arbetsmiljö
5.4 Arbetsskador och tillbud
5.5 Riskbruk och beroenden

5.1 Hälsofrämjande och förebyggande
arbetsmiljöarbete

Utgångspunkten i arbetsmiljöarbetet måste vara en helhetssyn på hälsobegreppet.
Ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt på arbetsplatsen och i organisationen,
är viktigt för att uppnå en bra arbetsmiljö samt för att undvika hälsoproblem och skador som en följd av arbetet. En av lagstiftarens grundtankar är att arbetsmiljö-arbetet ska vara en del av vardagsarbetet.
Ett förebyggande synsätt handlar om att identifiera oc
5.1 Hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete
5.2 Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering
5.3 Psykosocial och fysisk arbetsmiljö
5.4 Arbetsskador och tillbud
5.5 Riskbruk och beroendenh undanröja faktorer som
ger ohälsa och skador. Ett hälsofrämjande synsätt tar ännu ett steg. Det innebär
att på olika sätt både organisatoriskt och individuellt identifiera hälsa och
hälsofaktorer och förstärka dessa.
I FAS poängteras vikten av att hälso- och arbetsmiljöarbetet integreras i verksamhetens vardag och utveckling. Arbetslivet ska vara attraktivt och tillgängligt för
medarbetare i livets alla faser. Därför behövs kunskap om vad som främjar hälsa och förebygger ohälsa samt kunskap om friskfaktorer i arbetslivet.

Utbildningsmomentet Hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete ska leda till
- kunskap om friskfaktorer i arbetslivet, bl.a. arbetsorganisationens och ledarskapets betydelse
- kunskap om makt, genus och relationers betydelse för upplevelse av hälsa
- kunskap om hur riskbedömning kan gå till vid t.ex. omorganisationer eller förändringar
- kunskap om hur man definierar och strategiskt följer upp de kriterier som anses viktiga i hälsoarbetet på en arbetsplats
- kunskap om hur man kan följa upp och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete.

5.2 Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetsanpassning innebär att förhållandena på arbetsplatsen anpassas till arbetstagarnas olika förutsättningar för arbete. Det kan röra sig om individuella anpassningar för enskilda men också om generella anpassningar för alla anställda.
Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om åtgärder på och i nära anslutning till
arbetsplatsen som syftar till att den som är drabbad av sjukdom eller skada ska
kunna återgå till arbetet.

Arbetsgivaren har ett lagstiftat ansvar för att medarbetare får del av de arbetslivsinriktade rehabiliterings- och anpassningsåtgärder som behövs. För att kunna svara upp mot detta ansvar är det viktigt att arbetsgivaren har de nödvändiga
kunskaperna och rutinerna. Det ska t.ex. finnas en fastlagd rehabiliteringsprocess
med tydlig struktur som alla berörda parter i processen är väl förtrogna med.
Framgångsrik rehabilitering bygger många gånger på tidiga insatser och på ett
synsätt som innebär att man fokuserar på arbetsförmågan utifrån det friska trots
sjukdom. Vid långvarig sjukdom är det viktigt med ett stödjande och strukturerat
arbete där regelbundna kontakter med den sjukskrivne, aktivitet och uppföljning
syftar till återgång i arbete. Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad
rehabilitering bör betraktas som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet
på arbetsplatsen.

Utbildningsmomentet Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering ska leda till
- kunskap om lagstiftning och relevanta avtal som reglerar arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering samt kunskap om de olika aktörernas roller och ansvar
- kunskap om vilka försäkringsskydd som finns för de anställda på arbetsplatsen
- kunskap (övergripande) om de arbetsrättsliga förutsättningarna för berörda medarbetare
- kunskap om hur policys, handlingsplaner samt rutiner för arbetet med arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering kan se ut. Vikten av tidigt agerande, samverkan mellan de olika aktörerna samt uppföljning och dokumentation
- kunskap om goda exempel på väl fungerande strukturer för arbetslivsinriktad
rehabilitering vid långtidssjukskrivning.

5.3 Psykosocial och fysisk arbetsmiljö

Psykosociala och fysiska arbetsmiljöfaktorer samspelar ofta. T.ex. kan ljud- eller
ljusförhållanden påverka den psykosociala hälsan. Ett annat exempel är hur
arbetsplatsens utformning kan fungera förebyggande i en hot- och våldssituation.
Kunskap om den fysiska arbetsmiljöns betydelse för att motverka psykosociala
arbetsmiljörisker är viktig. Mot bakgrund av detta har vi valt att beröra dessa två
arbetsmiljöperspektiv inom samma avsnitt.

Psykosocial arbetsmiljö
Det goda arbetet innebär att det finns en balans mellan arbetets krav och individens
resurser. Den psykosociala arbetsmiljön handlar om möjligheter till ett stimulerande
arbete, psykisk hälsa och personlig utveckling. Chefer och skyddsombud behöver veta vilka faktorer som påverkar psykosocial hälsa och de risker som en dålig psykosocial arbetsmiljö medför. Vidare bör de kunna identifiera tidiga signaler på ohälsa och hur man kan agera förebyggande i sådana situationer. En bra grund för det psykosociala arbetsmiljöarbetet är en medvetenhet om hur man som människa uppträder mot andra och vad som kännetecknar ett empatiskt förhållningssätt.

I många yrken inom kommuner och landsting t.ex. inom vård och omsorg,
socialtjänst samt skola är kontakter med brukare och elever samt deras närstående
en del av den psykosociala arbetsmiljön. Den mellanmänskliga kontakten i dessa yrken både ger och tar kraft. I de fall där hot, våld, mobbning samt trakasserier
förekommer måste de särskilt uppmärksammas och åtgärdas.
Arbetsmarknadsparterna på den europeiska nivån har tecknat ett ramavtal om
arbetsrelaterad stress. Det tar bl.a. upp arbetsgivares och arbetstagares ansvar för
att förebygga, eliminera eller minska problem med arbetsrelaterad stress. I ett
förebyggande syfte lyfter man särskilt fram utbildningsinsatser på arbetsplatserna
som viktiga för att öka medvetenheten om och förståelsen för stress, dess orsaker
och hur den kan hanteras.

Utbildningsmomentet Psykosocial arbetsmiljö ska leda till
- kunskap om innehållet i olika lagar, föreskrifter och avtal som berör den
psykosociala arbetsmiljön samt arbetsgivarens ansvar inom detta område
- kunskap och förståelse för stress, dess möjliga orsaker och hur den kan hanteras och/eller anpassning till förändring. Kunskap om hur en stresspolicy tas fram och kan se ut
- kunskap om hur riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön görs och hur psykosociala arbetsmiljöronder organiseras och genomförs
- kunskap om hur man motverkar och löser konflikter samt motverkar kränkande särbehandling, trakasserier samt hot och våld.

Fysisk arbetsmiljö
Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren förebygga ohälsa och olycksfall samt
skapa en god arbetsmiljö. Målet är att alla ska kunna jobba ett helt arbetsliv med
bibehållen arbetshälsa. Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika
fysiska och psykiska förutsättningar, inte tvärtom.
Den fysiska arbetsmiljön kan handla om lyft, obekväma eller statiska arbetsställningar samt ensidigt upprepat arbete. Det kan också röra sig om faktorer som skrivbord och stolar, värme, utrymme, ljusförhållanden, buller, kontakt med
kemikalier samt biologiska hälsorisker. Många aspekter av den fysiska arbetsmiljön
kan mätas. Det finns inom flera områden gränsvärden för skadlig påverkan i arbetsmiljön och riktlinjer för utformningen av en god fysisk arbetsmiljö.

Utbildningsmomentet Fysisk arbetsmiljö ska leda till
-kunskap om den lagstiftning som rör den fysiska arbetsmiljön (utifrån bransch och arbetsplatsens beskaffenhet)
- kunskap om hur lagstiftningen ska tillämpas
- kunskap om hur en skyddsrond organiseras
- kunskap om hur man på sin arbetsplats tar initiativ till förbättringar i den
fysiska arbetsmiljön.

5.4 Arbetsskador och tillbud

Genom att såväl på individ- som på verksamhetsnivå främja hälsa och förebygga
ohälsa kan arbetsskador förebyggas. Men trots ett förebyggande arbete sker ibland
skador. Anställda ska då få tillgång till rehabilitering för att även med kvarstående
skador eller funktionsnedsättningar kunna återgå till arbetet.
Som chef och skyddsombud är det viktigt att känna till de försäkringssystem som
gäller kring arbetsskador och arbetsgivarens vidgade ansvar oavsett om skadan är
försäkringsgodkänd eller inte. Chefer och skyddsombud måste ha kunskaper om
hur rutiner för dokumentering och rapportering av tillbud och skador inrättas, hur arbetsskadeanmälan sker samt hur man upprättar arbetsskadestatistik. Som
arbetsgivare måste man också vara medveten om sin egen roll och när det krävs
stödjande externa insatser som t.ex. medicinsk rehabilitering och konsultstöd genom företagshälsovård. De egna insatserna rör i huvudsak anpassning av arbetsplatsen och arbetsorganisationen för att den skadade ska kunna arbeta utifrån sin förmåga.

Utbildningsmomentet Arbetsskador och tillbud ska leda till
-kunskap om hur man skapar rutiner vid tillbud och skador samt hur man agerar i en akutsituation
- kunskap om hur en formell arbetsskadeanmälan görs och hur händelseförloppet
inför en försäkringsbedömning ska dokumenteras
- kunskap om olika försäkringsregler
- kunskap om att hur man upprättar arbetsskadestatistik (över olika arbetsskador, platserna där skadorna sker, vad som orsakar skadan och vilka yrkesgrupper som drabbas) samt nyttan av detta i ett förebyggande perspektiv

5.5 Riskbruk och beroenden

Riskbruk är en konsumtion som om den fortsätter riskerar att leda till ett missbruk, vilket ibland kan leda till svåra medicinska skador. I arbetslivet möter vi emellanåt individer som riskerar att bli eller redan är beroende av alkohol, läkemedel eller narkotika. I FAS betonas det främjande och förebyggande hälsoarbetet och i det arbetet ingår tidiga insatser mot riskbruk och beroenden.
Alkohol och droger kan öka riskerna för olyckor och arbetsrelaterade skador samt
öka frånvaron men även negativt påverka verksamheten och arbetsmiljön.

Missbruksfrågor
på jobbet påverkar den psykosociala arbetsmiljön och omfattas därför av det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Det är viktigt att känna
igen beteendeförändringar som kan vara tecken på alkoholmissbruk och varningstecken för läkemedels- och narkotikamissbruk. Att ha rutiner på arbetsplatsen för att veta hur man bör agera vid alkohol- och drogrelaterade problem är ett viktigt stöd, inte minst för chefer.

Utbildningsmomentet Riskbruk och beroenden ska leda till
- kunskap om hur riskbruk och beroenden påverkar den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen
- kunskap om hur drog- och alkoholpolicys kan utformas och tillämpas (rutiner)
- kunskap om hur man tidigt upptäcker tecken på drog- och alkoholmissbruk
- kunskap om arbetsgivarens åtgärder, stöd och hjälp vid misstänkt drogoch
alkoholmissbruk eller när någon uppträder påverkad av droger eller alkohol i arbetet
- kunskap om företagshälsovårdens (eller motsvarande) roll
- kunskap om sekretess och lagstiftning

Til nästa moment: 6. Att arbeta systematiskt

Webbplatskarta