Bruksanvisning för fungerande
samverkan i Sollentuna
Vad är det som är oklart i det samverkansavtal vi redan har? Den frågan blev utgångspunkten när det nya samverkansavtalet i Sollentuna kommun skulle ta form. Fokus på tydlighet alltså, och inte främst innehållet, enligt Anders Callermo, personalchef i Sollentuna kommun. Själva avtalet blev kortfattat, medan bilagan som noggrant beskriver hur samverkan sker i Sollentuna kommun är betydligt längre.
För det är just i bilagan som det noggrant benas upp hur samverkanssystemet i Sollentuna kommun ser ut och ska fungera. Saker som kanske tas för givet av vissa kan skapa osäkerhet hos andra. Och nog fanns det kunskapsluckor hos både chefer och fackliga företrädare, konstaterar Anders Callermo, Jessica Persson, ordförande för SKTFs Sollentunaavdelning och Kommunals facklige veteran och fd sektionsordförande Karl- Erik Karlsson.
- Mycket handlade om att tydliggöra hur samverkanssystemet ser ut, säger Anders Callermo.
Jessica Persson, SKTF, Kommunals Åsa Skelander och personalchefen
Anders Callermo är med i gänget som utvecklar samverkan i Sollentuna.
SKTF tycker det är bra att det i det nya samverkansavtalet är tydligt skrivet hur ofta och med vilka intervaller som man ska ha samverkan. Att nya i samverkansgrupper ska få utbildning, är också positivt, och att facken har rätt att samla alla anställda till information om samverkan max 5 timmar per år, anser Jessica Persson.
- Att det finns på pränt underlättar för våra medlemmar när det ska gå ifrån jobbet, säger hon.
Kunskapsluckorna täpps till
När avtalet, som förhandlades fram av en mindre grupp inom den centrala samverkansgruppen, var tecknat väntade nästa steg: Utbildning. Från Kommunals håll tyckte de att det tog lite tid innan arbetsgivaren kom igång med utbildningen om det nya samverkansavtalet. Så man ordnade en egen, för alla arbetsplatsombud i Kommunal.
- Några av dem sa att de fick en aha-upplevelse. Sen så småningom ordnade ju arbetsgivaren en halvdagsinformation. Då fick våra arbetsplatsombud en bild från båda håll. Men vi har ju ändå en gemensam syn på samverkan i Sollentuna, säger Karl-Erik Karlsson.
Arbetsgivarens utbildning gick till så att alla samverkansgrupper bjöds in till en halvdag då man gick igenom avtalet. Där det inte fanns någon samverkansgrupp bjöds chefen in, berättar Anders Callermo.
När utbildningen skulle äga rum fick man först kartlägga alla samverkansgrupper i kommuner för att hitta dem som borde gå. Det var inte överallt som rapporteringen från samverkansgrupperna fungerade som den skulle.
- Kartläggningen var positiv även för oss, som inte heller haft så god koll, säger Jessica Persson, SKTF.
Under utbildningsdagen arbetade man med ett påhittat case - samverkansgruppen fick en verksamhetsförändring på arbetsplatsen Stället att hantera och bena upp utifrån samverkansavtalet och den utförliga bilagan.
- Vi tror att det var ett bra sätt att få samverkansgruppen att se sin egen process. Det kom upp många frågor om formalia, som om hur arbetsgivaren ska agera i en viss situation, säger Anders Callermo.
Ingen erfarenhet av MBL-förhandlingar
Det där med osäkerhet var något som den centrala samverkansgruppen hade upptäckt redan tidigare, men som nu kom upp på bordet. Dessutom saknar en och annan av dem som sitter med i samverkansgrupper erfarenhet av MBL-förhandlingar.
- Det var viktigt att grunda med de arbetsrättsliga utgångspunkterna, säger Anders Callermo, som brukar understryka att chef har samverkansgrupp som beredande organ för sina beslut och att facket kan påverka genom sin argumentation.
I bilagan om hur samverkan ska fungera reds det även ut hur man ska bära sig åt när det uppstår oenighet i samverkansgruppen.
- Facket kan lyfta frågan vid oenighet, och begära MBL-förhandling. Förut har det hänt att man sagt att SKTF håller inte med och sen har det stannat där. För de fackliga representanterna har inte alltid vetat hur man ska agera vid oenighet, säger Jessica Persson, SKTF.
Enligt personalchefen Anders Callermo är oenighet en ganska ovanlig situation. Karl-Erik Karlsson, som numera är regionalt fackligt ombud i Kommunal, har dock en förklaring till varför oenighet inte synes uppstå så ofta.
- Vi har, från olika fack, varit dåliga på att driva frågor vidare till MBL-förhandling. Där har det brustit förut. Oense har vi varit väldigt få gånger under de senaste tio åren och det beror på att vi antingen inte vetat om, inte vågat eller av olika anledningar inte drivit saker vidare. I det nya samverkansavtalet markerar vi att man kan begära förhandling enligt MBL.
Ska utvärderas varje år
Varje år ska det göras en uppföljning av hur samverkan fungerar i Sollentuna kommun. Den ska genomföras av samverkansgrupperna i förvaltningarna, medan den centrala samverkansgruppen ansvarar för den övergripande uppföljningen. Men Karl-Erik Karlsson känner redan nu av stämningen bland kommunalarna.
- Vi ska ha en träff med arbetsplatsombuden i dagarna, då ska vi lyssna efter vad de har för uppfattning så här långt. Men det vi hört, det är att de flesta har märkt en förbättring. De säger att det har blivit tydligare.
I gruppen som förhandlade fram det nya samverkansavtalet i Sollentuna kommun ingick kommunens förhandlare Marianne Eek, Karl-Erik Karlsson och Åsa Skelander från Kommunal, Jessica Persson, SKTF, Lärarförbundets Christina Wibom och Per-Inge Gyllenhammar, Lärarnas Riksförbund.
Text och foto: Anna Norrby