Tydligare roller ska ge
bättre samverkan
Nu vässas formerna för samverkan inom Landstinget i Jönköpings län, där ett nytt samverkansavtal har tecknats efter ett år av partsgemensamt arbete.
- Det ska vara naturligt att prata om arbetsmiljön på arbetsplatsträffarna, och det nya avtalet bäddar för det, säger Carina Einarsson Johnson, ordförande i SKTF, landstingsavdelningen i Jönköpings län.
Det tog lite tid att få fram det nya avtalet, men det var det värt, anser hon.
- Vi har skyndat långsamt och byggt vidare på det avtal vi redan hade. Nu tror vi att arbetsplatser, arbetsplatsträffar och samverkan blir bättre. Det är värdefullt. Jag hoppas på mer skjuts i samverkan överlag, säger Carina Einarsson Johnson, SKTF.
Landstinget i Jönköpings län har haft samverkansavtal i många år, så här finns erfarenheter att lära av.
Och att det gamla avtalet var en bra grund att stå på, det konstaterar även Sven-Eric Leandersson, organisationschef i Landstinget i Jönköpings län.
- Men med tiden märkte vi att det skett en hel del förändringar i vår mognad som organisation. Det blev tydligt att rollerna är en viktig del i samverkan. Tidigare kunde både arbetsgivarrepresentanter och fackliga vara lite oklara över vad samverkan står för, därför förtydligar vi nu detta. Förr var det dessutom fler områden som hanterades i samverkansavtalet. Nu har vi renodlat det till att beskriva bara samverkanssystemet, säger Sven-Eric Leandersson.
- Avtalet beskriver på traditionellt sätt var olika frågor behandlas, men vi har även utformat det så att de mindre förvaltningarna med geografiskt spridd verksamhet enklare själva kan anpassa sin egen samverkansstruktur efter sina behov, säger Sven-Eric Leandersson.
Arbetsmiljöfrågorna lyfts fram
Carina Einarsson Johnson, SKTF, anser att arbetsmiljöfrågorna lyfts fram tydligare i jämförelse med tidigare avtal.
- Arbetsmiljön i landstinget är överlag bra. Nu handlar det om få ned arbetsmiljöfrågorna till den egna verksamheten, för vågar man prata om arbetsmiljön på arbetsplatsträffarna så känner sig alla delaktiga. Det blir tydligare att man som anställd faktiskt har inflytande, och ska ha det, över sin arbetssituation, säger hon.
Samverkansgrupper på fler nivåer
En annan förändring är att samverkansgrupperna nu även är skyddskommittéer. Tidigare fanns skyddskommittéerna enbart på förvaltningsnivå.
- Den förändringen innebär att arbetsmiljö- och hälsofrågor måste lyftas på kliniknivå. Frågorna får större tyngd när det är skyddskommittén som diskuterar dem. Dessutom upplever vi i Kommunal att det med den här förändringen blir en större press på både fackliga och arbetsgivare att försöka komma överens i samverkansgrupperna.
För man måste vara enig i skyddskommittén, annars blir det vanlig förhandling istället, säger Conny Rapp, Kommunals sektionsordförande på Länssjukhuset Ryhov.
Berättar i medlemsblad och intranät
Vid årsskiftet ska landstinget börja tillämpa det nya avtalet. Under hösten jobbar både facken och arbetsgivaren med att göra innehållet i nya avtalet känt hos medarbetarna. SKTF, med cirka 1500 medlemmar inom landstinget, har till exempel berättat om det i sitt medlemsblad och de fackliga ombuden får en grundlig genomgång. I avtalet finns även tid för facklig information med, och den möjligheten har Kommunal utnyttjat genom att vid åtta tillfällen muntligt informera 430 av medlemmarna. Avtalet finns även på landstingets intranät, personaltidningen har skrivit om det och informationsmaterial tas fram.
Förutom SKTF och Kommunal har Vårdförbundet och Läkarföreningen varit med i den partssammansatta grupp som arbetat fram det nya samverkansavtalet.
Anna Norrby